Hej!

I mitt första nyhetsbrev som verksamhetsledare vill jag ta tillfället i akt att dela en personlig reflektion. Tre veckor in i min nya roll som verksamhetsledare för SLU Partnerskap Alnarp vandrar jag genom campus och Alnarpsparken en varm, nästan sensommarlik dag. Jag passerar ”Plaskan”, där generationer av lantmästarstudenter har gjort sina längder, och hör dagens studenter samtala och skratta. Deras entusiasm och framtidstro ger energi.

Det får mig att tänka på min egen resa här på Alnarp – men också på dem som byggt SLU Partnerskap Alnarp före mig. Jag tänker särskilt på Dave Servin, partnerskapets första verksamhetsledare. När verksamheten startade i början av 2000-talet representerade jag ett litet företag som blev en av de allra första partnerna. Redan då fick jag uppleva Partnerskap Alnarp från partnerns perspektiv. Drygt tjugo år senare, den 1 september 2026, fick jag förtroendet att ta över verksamhetsledarskapet efter Håkan Schroeder, som tillsammans med medarbetare, partners och forskare fortsatt att utveckla partnerskapet. Det skapar en särskild känsla av både kontinuitet och ansvar. Tack för förtroendet att få axla ansvaret för det ni har byggt upp!

Som lantbrukarson ligger primärproduktionen mig särskilt varmt om hjärtat. Ett konkurrenskraftigt och hållbart lantbruk är en förutsättning för mycket annat i vår primärproduktion. Samtidigt blir livsmedelsförsörjning, klimat, biologisk mångfald, geopolitik och internationell konkurrenskraft allt mer sammanlänkade. Vi behöver stärka svensk primärproduktion och vår nationella försörjning, samtidigt som vi utvecklar kunskap och lösningar som är internationellt efterfrågade.

Här har SLU Partnerskap Alnarp en viktig roll. Vi har tre avgörande tillgångar: stark forskning, strategiskt viktiga partners och framtidsbärande studenter. När dessa möts – tillsammans med lantbrukare och andra nyckelaktörer – kan kunskap omsättas till konkret nytta och nya forskningsfrågor växa fram.Min vision är att SLU Partnerskap Alnarp ska fortsätta utvecklas tillsammans med befintliga och nya nyckelpartners längs olika värdekedjor. Vi ska stå stadigt förankrade i SLU Alnarp och vår region, samtidigt som vi tar till vara den bästa kunskapen och kompetensen nationellt och internationellt. 

Den första tiden lägger jag därför mycket tid på att träffa partners, forskare, lantbrukare och andra nyckelaktörer. Jag vill lyssna och förstå deras behov, utmaningar och möjligheter – och tillsammans diskutera hur vi kan utveckla partnerskapet ytterligare. Det är i samspelet mellan forskning, näringsliv, organisationer, lantbrukare och studenter som jag tror att SLU Partnerskap Alnarp kan skapa allra störst värde. När jag fortsätter min promenad genom Alnarpsparken känns det därför som att cirkeln på något sätt sluts – samtidigt som en ny resa precis har börjat. Jag ser verkligen fram emot den resan – tillsammans med er. Kontakta mig gärna och dela med er av era tankar, erfarenheter och behov. Det är genom dialogen med er som vi tillsammans kan fortsätta utveckla SLU Partnerskap Alnarp.

Hälsningar

Patrik Stolt, verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp

Hur väljer grisar sin toalettplats?

Inom grisproduktionen uppstår en stor del av ammoniakutsläppen när urin och träck blandas och bryts ned i stallmiljön. Syftet med detta projekt var att öka förståelsen för grisars naturliga toalettbeteenden.

Studien visar att det är ett organiserat beteende snarare än enbart en fysiologisk process. Kunskapen kan användas för att utveckla renare djurmiljöer med förbättrad djurvälfärd, minskad arbetsinsats för rengöring och på sikt lägre ammoniakutsläpp från grisproduktionen.

PA 1499, Det naturliga gris-toalett ? En undersökning av grisars gödslingsbeteende och hur det kontrolleras. Partner: Hushållningssällskapet Skåne

Biokol i växtodlingen

Biokol  används som jordförbättringsmedel, både av yrkes- och hobbyodlare. Biokol är en potentiell kolsänka och kan bidra till att minska klimatförändringarna.

I projektet undersöktes om diversiteten av mikrobiella samhälle förändras när man tillsätter biokol till jorden, samt om biokolen påverkar uppkomst och tillväxt av korn, raps och sockerbeta. Utifrån de studerade parametrarna i denna studie kan man säga att det inte finns några direkt negativa aspekter för användning av biokol i odling. För att kunna ge generella råd måste mer forskning till inom detta och under en längre period.

PA 1585, Biokolets inverkan på mikrobiella samhällen och effekt på olika jordtyper och grödor i ett tempererat klimat. Partner: Skånefrö AB

Seminarier & evenemang

Se alla kommande aktiviteter i SLU Partnerskap Alnarps kalendarium.