|
|
|
Svt besökte Lönnstorp i början av juni. Forskningen på oljeväxten fältkrassing och dess potential som framtida flygbränsle belystes i riksnyheterna i Rapport den 14 juni. Foto: Johanna Grundström | Hej!Vårterminen har avslutats och förväntansfulla studenter har lämnat för att ta sig an viktiga arbetsuppgifter. Det är naturligtvis med visst
vemod men självklart står firandet och spännande nya utmaningar i fokus vid
denna tid. Genom studenterna gör SLU tillsammans med forskningen sitt stora
kunskapsavtryck i den gröna sektorn och samhället i stort. Att ta examen
innebär inte att göra slut med SLU. Genom SLU Alumn kan man hålla kontakten och
SLU Partnerskap Alnarp erbjuder som ni vet särskilda möjligheter att fortsätta sin
kunskapsresa tillsammans med SLU:s forskning, nya studenter och kollegor bland
medlemmarna.
När vi tar en snabb titt på höstens aktiviteter så kommer
det finnas många tillfällen för dialog om kunskap och nya lösningar i Alnarp.
De tre större konferenserna Jordbruksekonomisk konferens, Primärt – forum för
hållbart lantbruk och Mjölkveckan genomförs under höstterminen där samtliga
betonar både forskning och praktik. De är nya för Alnarp där två av dem
genomförts på Ultuna tidigare år. Som vanligt blir det även i höst möjlighet
att söka finansiering för projekt i samverkan från partnerskapet (senast den 15
oktober med forskare som sökande).
Varmt välkomna till SLU:s monter på Borgeby för att träffa
studenter, men även forskare som deltar i olika aktiviteter under fältdagarna.
Önskar er trevlig läsning om senaste nytt och vi som arbetar
med SLU Partnerskap Alnarp önskar er en trevlig och avkopplande sommar med både sol
och regn!
Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | |
Kimmo Rumpunen vill göra det lättare för konsumenter att välja bärsorter. Foto: Kimmo Rumpunen/
Johanna Grundström
|
Vilka bär smakar bäst? Nu går smaken att beskriva och jämföra
Hundratals sorters frukt- och bärväxter har testats för att hitta de mest odlingsvärda sorterna. Av de utvärderade sorterna lyfts 51 sorter fram som robusta sorter som håller hög kvalitet och som rekommenderas för framtida plantskoleproduktion. Också för den som vill välja rätt växt i plantbutiken kan resultaten vara viktiga. – Sorterna ska vara smakrika och ge en säker skörd varje år, säger Kimmo Rumpunen. Sorterna ska också vara friska och anpassade till de lokala förhållanden där de ska odlas.
I partnerskapsprojektet Hur kan smak hos bärsorter enkelt analyseras, beskrivas och kommuniceras? har smakegenskaper hos bärsorter testats kemiskt och sensoriskt som ett steg i att hitta sätt att bättre kommunicera smak hos olika sorters bär. Ett märkningssystem föreslås, som med fem egenskaper på ett standardiserat sätt gör det lätt att få en uppfattning om smak och kvalitet. | | | | | Det glömda fröet – ett samtal om mångfald, makt och
morgondagens matHur ser framtidens mat ut – och vem bestämmer egentligen
vad vi kommer att odla och äta? På två webbinarier utforskas morgondagens livsmedelssystem –
med särskilt fokus på bortglömda och underutnyttjade grödor, så kallade NUC (Neglected
and Underutilised Crops), som gamla sädesslag och baljväxter. Det andra webbinariet är 29 juni kl 13.00-14.30. | | | | | |
– I år kommer sex lantbrukare att testodla fältkrassing för första gången, berättar Cecilia Hammenhag. Foto: Johanna Grundström | |
Biodrivmedel från svensk jord: fältkrassing kan bli ny råvara för fossilfria transporter
En ny, tålig oljegröda tar plats: fältkrassingen. Forskare vid SLU samarbetar med lantbrukare och företag för att utveckla en värdekedja som utökar jordbruksproduktionen i norra Sverige och både erbjuder förnybart drivmedel till väg-, flyg- och sjötrafik samt sojafritt foder till djur.
| | | | | |
Friskare jordgubbar utan kemikalier – jästsvampar från smultron del av strategin
På SLU utvecklar professor Johan Stenberg biologiska bekämpningsmedel för odlade jordgubbar. Projektet är ett exempel på hur integrerat växtskydd kan bidra till en ökad svensk livsmedelsproduktion – samtidigt som tillgången på kemiska bekämpningsmedel kan komma att begränsas.
| | |
RNA-spray mot potatisbladmögel uppmärksammas av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien
En RNA-baserad spray som riktar in sig på potatisbladmögel har tagit plats på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) lista över projekt med stor potential att bidra till innovation och ett mer hållbart jordbruk. Ramesh Vetukuri leder forskningen.
| | Foto: Alva Mårtensson & Cajsa Lithell. | | | Klimatets påverkan på brödkvalitetStudien visar att klimatvariationer, som torka, har stor påverkan på vårvete och de kvalitetsegenskaper som efterfrågas vid bakning av bröd. I projektet testades 12 vårvetegenotyper över säsongerna 2017 och 2018. Resultaten belyser vikten av att ha med klimatresiliens och utvärdering av stabil kvalitet som kriterier i förädlingsprogram för vete. (PA1315, partner: Lantmännen) | | | Kemisk respons hos ask som stressasDen europeiska asken hotas av såväl smaragdpraktbaggen och askskottsjuka. I projektet undersöktes hur tre askarter reagerar kemiskt när de utsätts för dessa stressfaktorer för sig eller på samma gång. Den viktigaste slutsatsen är att askar som försvagas av både en insekt och en patogen påverkas på mer kompexa sätt. (PA 1503, partner Skogforsk) | | | Markens påverkan på poppel
Trycket på skogsråvara kommer att öka, och i synnerhet för lövträd som tex poppel för
användningsområden inom textilier eller biodrivmedel. Kunskapen är begränsad om hur olika markförhållanden (åkermark eller granåkrar) påverkar
virkesproduktionen för poppel. Resultatet av studien tyder på att skillnader mellan odlingslokaler uppstår tidigt men att tillväxten därefter är parallell. (PA 1524, partner: Skogforsk) | | | Mindre svinn i ekologisk äppelodling
Svampsjukdomar leder ofta till en kraftigt
reducerad produktivitet i ekologisk äppelodling då det inte finns några
kemiska medel som är godkända mot lagringssjukdomar innan eller efter
skörd. Studien för att undersöka metoder för att reducera svampangrepp visade att behandling med enbart tymol/eugenol minskade svampangrepp under lagring,
utan att orsaka någon negativ effekt på
skörden eller fruktkvalitet.
(PA 1045, partner: Äppelriket) | | | | |
Fler grödor kan göra jordbruket mer motståndskraftigt
Hur ska jordbruket försörja en växande världsbefolkning utan att överskrida planetens gränser? Raj Chongtham forskar om agroekologi och hur diversifierade odlingssystem kan stärka jordhälsa, resiliens och hållbar livsmedelsproduktion.
Att odla fler grödor, både samtidigt i samma odlingssystem och över tid genom varierade växtföljder, kan bidra till ett mer hållbart jordbruk genom att minska behov av kemiska insatsmedel och växtskyddsmedel och förbättra jordhälsan.
| | | Från hagen till hälsan: Mätning av djurens rörelser för bättre välfärdRebeka Zsoldos forskar om hur mätningar av djurens rörelser kan användas för att stödja hälsa, produktivitet och prestationsförmåga. Med sensorer och mätningar av muskelaktivitet undersöker hon vad rörelsemönster kan avslöja – från funktionsförändringar hos sporthästar till hur kor nyttjar betet. | | Foto: Johanna Grundström & Alva Mårtensson | | |
Hon utforskar takväxthus för resurseffektiv matproduktion
Yizhi Zhang hoppas bidra till att stadsbor kan få tillgång till närodlade grönsaker genom odling i takväxthus. Hon och sju andra doktorander bidrar till kunskapsutveckling inom livsmedelsområdet genom LTV-fakultetens satsning på SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion. | | | | | |
Daniel Berlin utses till hedersdoktor 2026
Stjärnkocken Daniel Berlin har bidragit med sin matkompetens i ett flertal samarbeten med SLU, rörande allt från studentprojekt om smak och sensorik till utforskande av egenskaper hos gamla nordiska råvaror och tekniker. I dag arbetar han även med Nordiska genbanken gällande fröer till svenska trädgårdar och odlingar. Genom sitt entreprenörskap och sitt skapande av magiska smakupplevelser av både vanliga och ovanliga råvaror är han en stor inspirationskälla för SLU:s studenter, lärare och forskare. Även biologen Mikhail Durkin, skogsforskaren Brett Butler och renskötaren Franciska Rensberg utses till hedersdoktorer vid SLU detta år. | | | | | Primärt: en konferens i Alnarp med fokus på hållbar primärproduktion |
Välkommen till en konferens där lantbrukare, forskare, rådgivare, branschaktörer och tjänstemän från Öresundsregionen möts för att forma framtidens hållbara primärproduktion. Konferensens tema är innovation. Programmet spänner över animalieproduktion, trädgårdsproduktion och
växtproduktion, med ämnen som klimatanpassning, diversifiering av grödor,
digitalisering, nästa generations lantbrukare och hållbarhetens kostnad. Konferensen anordnas av
SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primärproduktion. Tips! Detta år arrangeras Jordbruksekonomisk konferens i Alnarp den 24 november. Boka gärna båda dagarna! | | | | | | | | | | Rapporter och examensarbeten | Examensarbeten
Langlet, Adeline, 2025. The potential of a multi-criteria Decision Support System in the adoption of agroecological practices : a case-study in Southern Sweden. (PA 1597)[empty link]
Koul, Samarth, 2025. Development of a novel LAMP assay for early detection of two-line chestnut borer (Agrilus bilineatus). (PA 1565)
Rapporter
Nytt odlingssystem för grönsaker - höstråg som vintermellangröda: etablering av frilandsgrönsaker efter höstråg som vintermellangröda - utvärdering av ogräskontroll, potential för kolinbindning och växtnäringshushållning, Hansson, D., Hansson, O., Jönsson, J., Prade, T. & Svensson, S.-E., 2026
Sortblandningars möjligheter och
hinder i den svenska livsmedels och foderindustrin
– en rapport om marknadsrelaterade aspekter, Jan Rundqvist och Erik Hartman | | | Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en mobilapp som med hjälp av AI-teknik kan mäta och väga mjölkkor. Syftet är att underlätta för forskare och lantbrukare att bedöma djurens hälsa och välfärd.
Biogas Solutions Research Center (BSRC), där SLU ingår som partner, får 69 miljoner kronor i fortsatt finansiering från Energimyndigheten för perioden 2027–2031. Satsningen ska utveckla nästa generations biogassystem med ökat fokus på jordbruk.
Att rädda asken blir ännu svårare än vad man tidigare trott. Svampen som dödar asken infekterar inte bara trädets krona, utan även dess rötter. – Det här är extremt allvarligt, säger Michelle Cleary, SLU, ledare för projektet Rädda Asken.
| | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|