|
|
|
Horse Tech Summit Sweden
samlade forskare, entreprenörer, investerare och företag för att diskutera framtidens hästnäring. Foto: Johan Umenius | Hej!Terminen närmar sig nu sitt slut med kursavslutningar och
examenstider. Vi vill tipsa om Thesis Day i Alnarp, som är den 4 juni detta år, då studenterna presenterar sina arbeten på kandidat- och masternivå. Utbildning är en av lärosätenas samhällsbärande funktioner och
naturligtvis så även för SLU. Studenterna lämnar med nyvunna kunskaper och
insikter för att säkra den gröna sektorns kunskapsförsörjning. SLU Partnerskap
Alnarp stödjer på olika sätt studenternas utveckling under studietiden och
deras övergång till arbetslivet. En del är möjligheterna att få ekonomiskt stöd
för genomförande av examensarbete. Förra året fick ca 30 studenter detta stöd.
Hör gärna av er om ni har förslag eller vill komma i kontakt med studenter som
kan vara intresserade av ett arbete kopplat till era verksamheter. Mycket
glädjande ökade antalet sökande till SLU:s utbildningar med start i höst. I
Alnarp var ökningen särskilt tydlig på programmen trädgårdsingenjör,
lantmästare och kandidatprogrammet Forest and landscape.
Även när man lämnat studietiden bakom sig är det viktigt att
ha möjlighet att uppdatera sina kunskaper genom det s k livslånga lärandet. SLU Partnerskap Alnarp genomförde en enkel enkätundersökning tidigare i våras som
ett inspel till SLU:s pågående satsning på kurser för yrkesverksamma. Lite drygt
50 svarande med olika önskemål om innehåll men mycket samstämmigt när det
gäller studietakt. Studietakt 25% av
heltid ansågs mest intressant liksom digitalt genomförande i kombination med
fysiska träffar. Tack till er som bidrog med svar och vi återkommer om
utvecklingen av kurser.
Nyligen beslutade Energimyndigheten om en förnyad
programperiod för kompetenscentrumet Biogas Solution Research Center (BSRC) från
2027 och fem år framåt. SLU är akademisk partners tillsammans med Linköpings
Universitet. Partnerskap Alnarp kommer stödja den skånenod som är under
etablering i samarbete med Region Skåne för att ta vara på de särskilda
möjligheter som finns för primärproduktionen. Efterfrågan på biogassubstrat är
större än tillgång på gödsel och samhällets restprodukter. Utvecklingen av
hållbara odlingssystem kan gå hand i hand med ökad efterfrågan på bioenergi och
gas till tillverkningsprocesser. Inför den nya programperioden finns möjlighet
att ansluta sig som associerad medlem till BSRC via Region Skåne utan avgift
men med tillgång till centrets erbjudande. Hör av er till partnerskapet om ni
är intresserade.
Välkomna att ta del av ett nyhetsbrev med information om
pågående och rapporterade projekt i kunskapens tjänst. Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | |
Renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) är ett ettårigt vinterannuellt gräsogräs som framför allt orsakar stora problem i höstspannmålsdominerade växtföljder på lerjordar. Foto: David Hansson
|
Kan jordbearbetning och mellangrödor minska renkavle?
Renkavle är ett av de mest problematiska gräsogräsen i höstspannmål och kan orsaka stora skördeförluster. Samtidigt ökar herbicidresistensen. Försök visar att grund jordbearbetning och mellangrödor efter skörd av säd kan minska fröbanken – men effekten beror på hur åtgärderna kombineras och tajmas. I projektet ”Integrerad bekämpning av renkavle efter höstveteskörd - en jämförelse mellan jordbearbetning och mellangrödor” (PA 1405), som finansierats av SLU Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket och Väderstad, har olika strategier efter skörd av höstvete studerats, där jordbearbetning och mellangrödor används för att stimulera uppkomst av renkavle och därefter minska fröbanken genom ytterligare ogräsbekämpningsåtgärder innan en vårgröda etableras.
| | | | | Potatis- och hortofältdagen
Välkommen till Potatis- och Hortofältdagen 2026 som arrangeras av Hushållningssällskapet i Skåne. Årets tema är etablering. Under Potatis- och Hortofältdagen får du ta del av aktuella försök, demonstrationer och ny teknik kopplat till etablering inom både potatis- och hortoproduktion. | | | | | | Lotta Nordmark och Fredrik Alfsson provodlar hasselnötter i Trädgårdslabbet på Alnarp. Foto: Alva Mårtensson |
Hasselnötter importeras trots att de växer vilt – ny forskning på svensk produktion
Den är nyttig, pålitlig som beredskapsmat, och eftertraktad av kockar på lyxrestauranger. Hasselnöten har många fördelar, men odlas nästan inte alls kommersiellt i Sverige. Nu undersöker forskare vid SLU, med Lotta Nordmark i täten, hur produktion av nöten kan bli ekonomiskt gångbar.
På en provodling i Alnarp testas hur olika odlingssystem påverkar skördeutbytet och nötternas kvalitet. Förra året gav provodlingen sin första skörd.
| | | | |
Christine
Bjerkan, grundare av EQuerry / Co belyser hur vi
bättre identifierar, paketerar och kommunicerar hästnäringens och i synnerhet
ridsportens värdet när branschen kliver in i en ny digital och teknisk era.
Foto: Johan Umenius | Teknik och hästvälfärd i centrumHorse Tech Summit Sweden 2026 i Alnarp samlade forskare, entreprenörer, investerare och företag för att diskutera framtidens hästnäring – där teknik, data och hästvälfärd står i centrum. Ett tydligt budskap under dagen var att branschen går in i en ny era där hästvälfärd blir allt mer mätbar och där kunskap, forskning och digitala verktyg blir avgörande för utvecklingen. Samtidigt lyftes hästnäringens verkliga omfattning fram: inte som en liten nisch, utan som en global industri och livsstil med stor emotionell och ekonomisk betydelse. Flera talare betonade att framtidens framgångsrika företag blir de som hjälper ryttare och hästägare att bättre förstå och förbättra sitt samspel med hästen – genom innovation utan att tappa traditionen. | | | Seminariets avslutande diskussion hade många viktiga frågor att besvara. | Långsiktiga samarbeten inom svensk växförädling stärker alla parter
Vid SUF:s sommarmöte belystes hur samverkan inom svensk växtförädling mellan akademi och industri har utvecklats och hur framtiden kan komma att se ut.
Det har nu snart gått tio år sedan SLU Grogrund etablerades för att stärka svensk växtförädling genom samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle. Ambitionen var redan från början att den samverkan skulle ge nya kompetenser och teknologier för framtidens växtförädling som bidrar till nya sorter. Den nära samverkan mellan SLU, Lantmännen och andra aktörer har varit en avgörande del i arbetet. Ett tydligt budskap från dagen var att kunskap i sig inte räcker – den måste också omsättas i kompetens, praktiska metoder och gemensam utveckling mellan forskning och näringsliv. Flera talare påtalade den snabba teknikutvecklingen inom växtförädling och betydelsen av långsiktiga samarbeten där relationer mellan industri och akademi stärker båda parter. Exempel som industridoktorander, delade försök i växthus och fält samt forskare som gått vidare till anställningar inom företag visade hur nära samverkan redan fungerar i praktiken. I slutdiskussionen berördes en viktig framtidsfråga: hur svensk växtförädling kan attrahera fler unga och säkra nästa generations växtförädlare?
| | | Hur mycket svensk lamm i en internationell konkurrens? Torbjörn Lithell från Scan och moderator Anna Kristoffersson. | Mera svenska får och lamm!
Den 23 april genomfördes Alnarps lamm- & fårdag. Det var ett stort intresse och
totalt ca 140 deltagare, de flesta på plats men även många online. Temat var Dags att satsa för ökad lammproduktion. Moderatorn Anna Kristoffersson
från Skånes fårintressenter ledde dagens program och diskussioner. Isabel Moretti från Svenskt Kött berättade att
konsumenterna efterfrågar svenskt lammkött. Torbjörn Lithell, som representerade slakten, redogjorde för olika åtgärder som de genomför för att öka produktionen och
slakten av lamm som redan har ökat. Priserna är gynnsamma och Theo den Braver från
Gård & Djurhälsan visade på fördelaktiga uppfödningsstrategier. Branschen
har i Skåne gått samman och satsar gemensamt i ett projekt där lammproduktionen
ska fördubblas på 10 år. Emil Åkesson från SLU är projektledare och berättade
om de ERFA-grupper som har startats upp i år. Pontus Bergstrand från AB Tranås
Skinnberedning visade hur fårskinn kan användas inom möbelindustri, mode mm.
Slutligen fick vi lyssna på hur fårhantering går till i praktiken och Sara
Jones som är får- och lammproducent lyfte vikten av att ha en väl utformad
hanteringsfålla. Deltagarna uppskattade dagen och tyckte att det är viktigt med
sådana här träffar för kunskapsspridning och nätverkande. | | | Biokol i lantbruket mer komplext än många tror: "Grödorna reagerar väldigt olika"
I odling används biokol till att förbättra jorden, öka dess vattenhållande förmåga och tillföra näring – men det är ingen universallösning för högre skördar. Det menar forskaren Helene Larsson Jönsson som vill ta fram råd för kolets användning i lantbruket.
| | | | | |
Nordiska kulturarvssorter kan bli viktiga i kristid: ”Sårbart system”
Doktoranden Linda Groot Nibbelink
forskar på hur traditionellt odlade nordiska grönsaker kan trygga vår mat i händelse av kris.
Sverige är idag långt ifrån självförsörjande på grönsaker och har nästan ingen egen produktion av grönsaksfröer.
I projektet genomför hon fältstudier med sorter ur NordGens genbank i Alnarp för att utvärdera vilka som kan passa för kommersiell odling.
| | |
Hon optimerar framtidens ärtor och bönor: "Det finns så mycket att göra!"
Doktoranden Mina Nešićs forskning handlar om den genetiska regleringen av egenskaper hos ärt och bondböna.
Målet är att kunskapen ska bidra till att förädlingsprogram kan utveckla nya sorter av ärt och bondböna som är optimerade för hållbara, lokala jordbrukssystem, och med önskade egenskaper för mänsklig konsumtion.
| | | Faktablad och examensarbeten |
Vildpersilja; förekomst i odlingslandskapet samt innehåll av den giftiga substansen coniine och andra piperidine-alkaloider,
Olsson, Marie; Gustavsson, Karl-Erik; Stegmark, Rolf
Kan grund jordbearbetning och mellangrödor minska fröbanken av renkavle? Hansson, David; Svensson, Sven-Erik
Assessing the potential of natural regeneration of Fraxinus excelsior that have been selected for tolerance of the ash dieback pathogen Hymenoscyphus fraxineus : implications for forest conservation. Boguslawska, Urszula, 2025.
Assessing the interaction between Ophiostoma quercus and Heterobasidion spp : an in vitro study.
Ruppert, Eva, 2025.
Analysis of foliar fungi communities in Scots pine shelterwood regeneration.
Waldstreicher, Hava, 2025.
| | |
Ny forskning utmanar synen på hinder i skogsbrukets
omställning
Kunskapsbrist och traditionella normer ses som stora hinder för en övergång till hyggesfritt skogsbruk i Sverige. Ekonomiska faktorer uppfattas samtidigt som mindre viktiga, visar en ny SLU-studie om skogsaktörers syn på skogsbrukets framtid.
Vildsvin och tamgrisar reagerar olika på afrikansk svinpest - vildsvinen blir sjuka snabbare. Det visar en ny avhandling från SLU. Kunskap om vad som sker i kroppen hos vildsvin som infekteras kan ge effektivare bekämpning av utbrott, men också bättre övervakning, diagnostisk och framtida vacciner.
Hur går det till när forskare använder gensaxen i praktiken? I filmen visar doktoranden Luboš Říha steg för steg hur CRISPR/Cas9 används för att utveckla nya egenskaper i potatis.
| | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|